Utvecklingsfaser hos barnet

ATT BÖRJA RIDA i tidig ålder utvecklar barns motorik och balans, samt förmåga att ta instruktioner. Genom att hantera och sköta om en häst lär man sig empati, ansvarhetskänsla och ledarskap.

Vill du bli bättre på matte eller få lättare att minnas? Börja rida! En studie vid Tokyo universitet har visat att barns inlärningsförmåga gynnas av ridning, eftersom hästens rörelser aktiverar viktiga delar av hjärnans funktioner.

Alla som rider känner nog till de uppbenbara hälsofördelarna med sporten, som till exempel bättre kondition, styrka och bålstabilitet. Det finns också studier som visar att ridning leder till ökat självförtroende och bättre stresstålighet. Nu har forskare också kommit fram till att ridningen aktiverar den del av hjärnan som påverkar inlärning och minne. Det i sin tur kan också främja förmågan att lösa problem.

106 barn i åldern 10–12 år deltog i studien, 34 flickor och 72 pojkar, och de delades in i tre olika aktivitetsgrupper; ridning, promenad och vila. Före och efter passen fick de göra kognitiva och matematiska tester.

Resultatet visade att den grupp som fått rida hade bättre resultat på testerna. Forskarna tror att detta kan bero på att vibrationerna som uppstår i sadeln påverkar det sympatiska nervsystemet som i sin tur kan göra det lättare att lösa problem. Man såg också att olika hästar påverkar denna effekt på olika sätt, eftersom rörelserna skiljer sig åt mellan hästar.

Studien publicerades i Frontiers in Public Health i februari 2017.

4-6 år

Barnets tänkande domineras av fantasi och lek. De lär sig främst genom att pröva. Vid 5-6 år utvecklas det visuella sinnet och barnen lär sig även genom att härma.

Barn i åldern 4-6 år sitter ofta naturligt och avslappnat till häst, har tillsynes bra balans och lätt att följa med i hästens rörelser. Men det kan räcka med att hästen tvärstannar eller sänker halsen för att hosta för att de ska ramla av. Reaktionsförmågan är långsam. Förskolebarn bör ha tillgång till förälder eller annan person som leder hästen.

Bristande motorik gör att de använder sina hjälper (armar, ben och viktfördelning) stort, yvigt och utan kraft. Barn i den här åldern har lättare att sitta ner än att rida lätt.

7-9 år

Balansen och sitsen förbättras och barnen orkar mer, men en del blir samtidigt mer försiktiga. De börjar förstå att hästar kan vara farliga och blir mer spända på hästryggen. Nu börjar de kunna använda fler hjälper samtidigt, men har fortfarande svårt med finmotoriken. De klarar att rida lätt, men har ibland svårare att sitta ner i traven.

Barnet börjar bli moget att ta till sig information och tycker ofta att det är roligt med teorilektioner. Men även i den här åldern lär sig barn bäst genom att härma och pröva.

10-12 år

Finmotoriken brukar vara färdigutvecklad kring 10-12 års ålder. Då klarar barnen att koordinera sina hjälper. Denna ålder kallas ibland för ”guldåldern” inom idrotten. Barnet är mycket motiverat att lära sig och orkar mer. Vissa växer kraftigt i den här åldern och andra inte. Det kan

vara bra när ridskolorna har grupper med stora hästar och ponnyer blandat så att långa barn kan fortsätta rida med sina kompisar.

Barnen börjar kunna ta till sig muntliga instruktioner.

13-19 år

Tonåringarna har ofta bra balans och kan samordna sina hjälper bättre, vilket gör att de kan börja inverka mer effektivt på hästen.

Eftersom de växer kraftigt är det vanligt att tonåringar får svårt med balans och koordination i de tidiga tonåren. Växande tonåringar kan få svårare att sitta rätt i sadeln, sitsen kan bli lite hängig och de har även lätt för att hamna snett i sadeln.

Flickor slutar ofta att rida i den här åldern. En förklaring är att de får andra intressen, men kanske också på att de får sämre kontroll på kroppen under några år och inte utvecklas lika mycket som tidigare.

Koordinationsförmågan är fullt utvecklad först i 17-18-årsåldern.

Förmågan att bedöma risker är inte så utvecklad och det kan vara en farlig period när duktiga tonårsryttare går över från att rida väl inridna hästar till att börja rida yngre hästar. De har inte alltid det tålamod som krävs eller förmåga att inse sina begränsningar som ryttare. Då behöver de stöd från riderfarna vuxna.